... blev det idag men det var väl mitt eget fel antar jag. Har varit på lydnadstävling på SBK Göteborgsavdelningen idag som är vår hemmaklubb och där vi är ett gott gäng som tränar lydnad tillsammans. Min förhoppning var att det i och med det skulle gå i alla fall bättre än sist, men ack vad jag bedrog mig. Vet inte vad det var med henne idag hon betedde sig på ett sätt som hon aldrig har gjort tidigare - helt tiltad och out of order var hon så jag är jättebesviken och har god lust att lägga allt vad lydnadsträning och -tävling heter på hyllan. Började med en gång på platsliggningen - hon la sig inte trots ett antal dubbelkommandon - hon backade ett steg var gång jag sa "ligg". Med andra ord satt hon hela platsliggningen och det gav naturligtvis 0 poäng, tandvisning 10, linförigheten var fruktansvärt bedrövlig 0 poäng och när det var dags för läggande under gång så satt hon helt sonika kvar när hon fick kommandot "fot" och då gav jag upp och bröt tävlingen. Väl av plan så la hon sig direkt på kommando och hade kontakten. Jag blev så besviken och ledsen så just nu känns det som att detta ger vi f-n i, skita i allt vad lydnad heter och enbart köra agility & spår. Men å andra sidan så vill jag ju innerst inne lydnad också. Vad göra??? Hur ska jag oss att funka bättre på plan? Vi tränar ju detta dagligen med linförighet, läggande under gång utan större problem utan att det flyter på ganska bra. Är det just det att det är tävling? Matte beter sig annorlunda? Situationen och allting runt om?
Kanske ska man gå ytterligare en kurs i lydnad till våren 2010 eller ta privatlektioner? Jag vet inte...
Bra början på året
13 år sedan
Inlägg
4 kommentarer:
tror du inte att det har med nerver att göra...hon känner dig frustration på planen oxå. Jag tror ni behöver tävla mer...inte lägga ner. Gud! träna träna... hoppas det blir bättre nästa gång. Tröst kramar från oss//joanna
Fy, stackare. Jag vet precis hur det känns och tyvärr vet jag inte vad man ska göra åt det. Jag har ju råkat ut för exakt samma sak själv. Jag satt lydnaden på hyllan för obestämd tid men jag ska ta upp det igen (vet bara inte när) och under tiden läser jag "Lyckas på tävling" av Niina Svartberg och försöker fokusera och testa tävlingstänket från boken på agilitytävlingarna där nervositeten inte påverkar min hund alls. Stor kram från oss
Jobbigt jobbigt.....jag förstår precis hur du känner. Detta hände oss i våras då all träning kolapsade. Hon ville ingenting längre, på tävling tyckte hon det var kul men gjorde inte bra ifrån sig ändå. Jag la ner träningen i ett par månader å ställer sen upp på KM helt oförberedd å hon levererar det ena momentet efter det andra å tycker att allt är toppen.
Jag tror att våran ras är oerhört känslig för vår sinnestämning å dessutom så är de aningen schitzofrena så man vet aldrig vad man har att vänta av dem.
Ta en paus från lydnaden ett tag, helt å hållet. Kanske en månad eller två, eller fler......ta vad som behövs. Du ska verkligen längta tillbaka till linförighet å apportering innan du ens funderar på att köra med hunden. Sen anmäler du dig till tävling å tränar inte innan utan bara går ut å kör på tävlingen. Det kan ju inte bli värre än idag, eller hur? Tycker inte du att lydnad är kul, hur ska du då kunna förmedla rätt känsla till Allie? Pausa är mitt förslag. Kram =)
Ullis å Puma
Tack för ert stöd och uppmuntran!
Träna mer är nog inget alternativ eftersom jag inte vet när jag ska hinna det! Har ju familjen också som kräver sitt ;-)Tränr ju redan lydnaden varje dag, varje promenad och i grupp en gång/vecka och träningen är det inga problem (inga så här stora som i går i alla fall) utan det är på tävlingarna som problemen kommer och det är ju mig det beror på för Allie kan alla moment mer eller mindre. Jag kommer att göra som Ullis föreslår och som Christin har gjort - lägga lydnaden på hyllan i alla fall någon/några månader (vinterhalvåret?) På tisdagarna när vi har vår träningsgrupp i lydnad är jag med på platsliggningen sedan kör vi agility. Så får det bli!
Skicka en kommentar